Vi stödjer rättsutredningar och åtgärder mot strukturell diskriminering

Talerättsfonden mot diskriminering är en fond avsedd för att samla in medel för finansiering av utredningar där strukturell  diskriminering identifieras och motarbetas. Enskilda personer som utsatts för diskriminering kan på egen hand, eller tillsammans med intresseorganisation, ansöka om medel för att få det rättsligt fastställt om det föreligger diskriminering och göra framställningar om en förändring samt begära kompensation.

Varför behövs det en Talerättsfond?

Att fastställa rättsligt om diskriminering föreligger innebär ett ekonomiskt åtagande. Kostnader som få personer som utsatts för diskriminering, och få organisationer som arbetar med antidiskriminering, klarar av att ta.


Talerättsfonden vill ge möjligheten för den som utsatts för strukturell diskriminering att få upprättelse i praktiken. Det innebär även att det kan ske en utvecklingen av diskrimineringslagstiftningen i Sverige. Nu sker ingen utveckling alls och många gånger tillåts även diskriminering att fortsätta på grund av att den enskilde, eller en organisation som företräder denna, inte har resurser att gå vidare och få det fastställt om dirskriminering föreligger.Talerättsfonden har som mål att ändra på detta.


Genom att samla in medel för att kunna stödja enskilda och organisationer som vill utreda och motverka strukturell diskriminering ska talerättsfonden verka för att fler ska kunna få upprättelse när diskriminering har skett. 


Är rättsliga åtgärder ett effektivt sätt att motverka diskriminering?

Det arbete som redan idag görs av flertalet intresseorganisationer och enskilda genom organisering, förebyggande arbete, utbildning, opinionsbildning och kunskapsspridning om antidiskriminering är av avgörande betydelse för att det ska ske en förändring av rådande strukturer i samhället och för att motverka en utveckling där individers rättigheter kränks. Rättsliga åtgärder kan inte ersätta detta arbete utan ska ses som ett komplement och som ett, av flera verktyg, för att öka genomslaget av principen om icke diskriminering.


Den svenska diskrimineringslagstiftningen har inspirerats av lagstiftning och rättspraxis från länder där civilsamhället har haft en betydande roll för utvecklingen. För att lagstiftningen ska leda till sitt huvudmål, d.v.s leda till en förändring av normer som innebär att människor inte utsätts för diskriminering, krävs det att skyddet mot diskriminering även kan förverkligas rättsligt. Detta så att individer som utsätts har reella möjligheter att ta tillvara sina rättigheter och att civilsamhället ges möjlighet att strategiskt påverka utvecklingen av lagstiftningen.


Talerättsfondens mål är därför att göra enskilda och organisationer i civilsamhället starkare i arbetet mot diskriminering genom att ge stöd som möjliggör att strukturell diskriminering identifieras utreds rättsligt och  att åtgärder vidtas för en ändring i de fall där diskriminering har konstaterats.


Talerättsfonden är fristående och partipolitiskt obunden.


Vem kan söka stöd från oss?

En enskild, eller en organisation som företräder en enskild, som har utsatts för diskriminering kan ansöka om ekonomiskt stöd från fonden för att få det rättsligt fastställt att diskriminering föreligger.


Fondens medel är begränsade och kommer därför inte räcka till alla som önskar stöd. Utifrån Talerättsfonden mål att möjliggöra rättsutredningar och andra åtgärder som leder till utveckling av och genomslag för diskrimineringslagstiftningen i Sverige kommer fondens medel i första hand att avsättas för ärenden som innefattr strukturell diskriminering och har potential att leda fram till att dessa mål uppfylls.


Bedömningen av vilka ärenden som kan få stöd görs av Talerättsfondens Fondkommission och utifrån fastslagna kriterier.


Hur styrs Talerättsfonden mot Diskriminering?

Talerättsfonden är en stiftelse som har startats av en ideellt engagerad grupp som består av jurister/advokater och andra som alla har erfarenhet från att arbeta rättsligt med antidiskriminering och rättighetsfrågor.


Denna grupp utgör stiftelsens Fondkommission och har som uppgift att leda Talerättsfondens arbete, samla in och förvalta fondens medel och fatta beslut om när stöd från fondens medel ska lämnas. Fondkommissionens arbete står under tillsyn av Talerättsfondens förtroenderåd som utgörs av fyra ledamöter med gedigen erfarenhet av rättighetsbaserat arbete och antidiskrimineringsarbete. Talerättsfondens ekonomiska förvaltning står även under tillsyn av auktoriserad revisor.


Vem kan lämna bidrag till oss?

Du kan lämna ett bidrag, likaså offentlig sektor som din organisation eller ditt företag!


Alla kan ge bidrag till Talerättsfonden fonden samlar in medel genom t.ex. kampanjer och så kallad crowd-funding. Talerättsfonden söker även andra stöd för Talerättsfondens verksamhet.


Vill du, din organisation, ditt företag lämna ett bidrag så kan detta göras genom insättning på Talerättsfondens bankkonto eller mobilappen Swish:


Bankgiro: 5224-2146

Swish: 1231988435

Du kan även donera via PayPal


Har du tips på bidragsgivare, stöd som fonden kan söka eller vill du samarbeta med talerättsfonden på något sätt. Tveka inte att höra av dig: info@talerattsfonden.se


Alla bidrag, stora som små, välkomnas!

Kontakta oss

info@talerattsfonden.se

070 - 699 40 49

Dela till dina vänner

Fondkommissionen

Foto: Amanda Månson

Förtroenderåd

Annika Åkerberg Ledamot

Människorättsjurist, arbetar sedan 2015 hos Civil Rights Defenders där hon arbetar med fall som rör diskriminering och frihetsberövades rättigehter. Tidigare har Annika bland annat arbetat för FN:s Högkommissariat för mänskliga rättigheter i Genève med barnrätts- och funktionshinderfrågor. Hon har även medverkat i ett flertal statliga utredningar som rör mänskliga rättigheter och skrivit rapporter om hur Sverige lever upp till mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Utöver detta har Annika skrivit boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning, en handbok i svenska och europeiska diskrimineringslagar och rättsfall.

Kajsa Klein Ordförande

Forskare och aktivist i frågor kring gränsöverskridande demokrati, bland annat i samarbete med openDemocracy. Engagerad i #jagärhär.

Att prata om: Utifrån #jagärhär och det näthat hon själv drabbats av kan hon berätta om hatets mekanismer och hur en skyddar sig. Vidare om Internet och demokrati, EU och demokratin. Påverkanskampanjer och motståndsstrategier

Kajsa Klein - demokratiaktivist och mediaforskare med egna erfarenheter av hot och hat som en konsekvens av sitt engagemang i bland annat #jagärhär.

Stellan Gärde Ordförande

Stellan Gärde har arbetat 35 år som ombud i svenskadomstolar, varit ombud i EU-domstolen och klagat till Europadomstolen.Han har varit kommissionär för och styrelseledamoti Internationella Juristkommissionen (ICJ) i Geneve och är  ordförande i ICJ:s svenska avdelning och ansvarigför rättsbiståndsprojekt i Östeuropa, Afrika, Central- ochSydamerika. Han är ordförande i organisationen applyhumanrights.com samt författare till boken Rättsgrunder för skadestånd vid kränkning

Paul Lappalainen,

Ordförande och Skattmästare

Jurist – Sverige/USA, statlig utredare - Det blågula glashuset SOU 2005:56, rådgivare - UNESCO:s ECCAR, doktorand på jur fak, SU, ansvarig för Sveriges del i EU-projektet Toolkit for Equality, svenska experten i European network of legal experts in non-discrimination, Sveriges ersättare i ECRI, fd senior expert på DO

Filippa Swanstein Ledamot

Arbetade mellan 2011-2016 som verksamhetschef på Malmö mot Diskriminering, som är en av Sveriges antidiskrimineringsbyråer. Filippa Swanstein arbetade där bl.a. med organisationsutveckling,  arbetsledning och utbildningsinsatser. Sedan 2011 föreläser Filippa Swanstein ofta om mänskliga rättigheter, diskriminering, mångfald, normkritik, makt - inte sällan utifrån perspektiv på organisationsprocesser. Filippa Swanstein arbetar sedan 2016 med organisationsutveckling, inkludering och delaktighet inom kommunal förvaltning. Filippa Swanstein har en dubbel tvärvetenskapligexamen från Malmö högskola och Lunds universitet, med inriktning mänskliga rättigheter och internationell migration och etniska relationer. I sina tidigare tjänster har Filippa Swanstein arbetat med förändrings – och påverkansarbete, ofta utifrån perspektiv på organisationsutveckling, mångfald och jämlikhetsfrågor. Filippa Swanstein har tillsammans med sin kollega Karin Henrikz givit ut boken ”Diskrimineringslagen – från princip till praktik” (Studentlitteratur, 2014, 2017)"

Johanna Ingemarsson, Ledamot

Arbetar som jurist, processförare och utbildare på antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering. Johanna har arbetat särskilt med frågor kring bostadsdiskriminering och diskriminering inom skola och utbildning.

Camilla Wikland Ledamot

Camilla Wikland är advokat och har ca 20 års erfarenhet av att företräda klienter i olika frågor. Hon arbetar på Front Advokater och har erfarenhet av diskrimineringsfrågor bland annat genom sitt engagemang för samiska rättigheter. Hon har också företrätt Diskrimineringsombudsman.

Kenneth Lewis Ledamot

Seniorpartner på Lewis Langley & Partners Advokatbyrå. Kenneth har bl.a. haft många mål om diskriminering och mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Yaman Al-Zubaidi Ledamot

är en flerspråkig specialist inom politikutveckling och i jämställdhet, mångfald och kulturpolitik. Han har lång erfarenhet av att förhandla om politiska initiativ, utarbeta policydokument och genomförandet av antagna initiativ och är för närvarande engagerad i frågor som rör kulturpolitik både i Sverige och på EU-nivå.

Sten De Geer

Nu advokat utan verksamhet. Har arbetat med främst asyl- och migrationsrätt samt arbetsrätt, bl.a. diskrimineringsmål.

Lena Svenaeus

Jur.kand, fil.mag. i latin och franska och fil.dr. i rättssociologi. Hennes doktorsavhandling har titeln ”Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män, en rättssociologisk studie av regler i lag och avtal om lika lön.” Lena har under 20 år arbetat som facklig jurist, senast som chefsjurist på Akademikerförbundet SSR. Från tiden som ställföreträdande JämO och senare JämO har hon erfarenhet av domstolsprocesser om diskriminering. Lena har också arbetat i regeringskansliet med lagstiftningsfrågor och varit arbetsmiljöråd i Kanada med uppdrag att bevaka frågor om mänskliga rättigheter.

Claes Sandgren

Claes Sandgren är senior professor i civilrätt vid Stockholms universitet, tidigare dekanus för Juridiska fakulteten. Han har gett ut publikationer i bland annat immaterialrätt och rättsvetenskaplig metod.

Adolf Ratzka

Adolf Ratzka, fil dr i företagsekonomi, grundare av den svenska grenen av Independent Living-rörelsen och tidigare verksamhetsledare för Independent Living Institute

Dina uppgifter är viktiga för oss.


Denna dataskyddspolicy för Talerättsfonden mot diskriminering (Fonden) beskriver hur Fonden behandlar dina personuppgifter. Behandlingen sker enligt gällande lagstiftning och följer de principer
som syftar till att skydda den enskildes integritet.


Dina rättigheter

Det är viktigt att du känner till dina rättigheter. De beskrivs mer ingående i denna policy. Du har rätt att:


  • få tillgång till dina personuppgifter
  • få felaktiga personuppgifter rättade
  • få veta hur länge dina uppgifter kommer att lagras
  • få dina uppgifter raderade
  • lämna in klagomål gällande hanteringen av dina personuppgifter till Datainspektionen.


Om oss

På nationell nivå arbetar Fonden för att säkerställa Sveriges lagenliga, internationella och regionala skyldigheter på människorättsområdet diskriminering. Fonden gör detta genom att samla in medel för att kostnadsfritt kunna stödja enskilda att vidta rättsliga åtgärder för att förhindra diskriminering i framtiden och att den enskilde ska få upprättelse och kompensation.


Personuppgiftsansvarig

Styrelsen för Fonden ansvarar för behandlingen av personuppgifter. Skicka en e-post till info@talerattsfonden.se om du vill komma i kontakt med styrelsen.


Uppgifter till datainspektionen

Om du anser att vår personuppgiftshantering gått felaktigt till kan du anmäla detta till datainspektionen antingen via telefon på 08-657 61 00 eller per e-post till datainspektionen@datainspektionen.se.


Ändamål med hanteringen

Fonden hanterar personuppgifter för att verka i enlighet med föreningens syfte. Fonden hanterar personuppgifter endast i syfte att sprida information om Fondens verksamhet, information om utveckling inom området för mänskliga rättigheter och diskriminering och för att informera om möjlighet att delta i Fondens aktiviteter.



Personuppgifter hanteras för följande ändamål:


  • klienthantering;
  • kontakter med rättsombud;
  • kontakter med finansiärer;
  • direkt marknadsföring avseende Fondens verksamhet att samla in medel och informera om det stöd Fonden ger till media och andra intressenter;
  • samverkan med andra föreningar och företag samt
  • kontaktuppgifter till styrelse, förtroenderåd, revisorer.


Laglig grund för hantering av personuppgifter

Rättslig grund för personuppgiftsbehandling stadgas i artikel 6 GDPR   [1] Fonden tillämpar följande grunder:


  • Grunden intresseavvägning används då Fonden behandlar uppgifterna för att kunna kontakta de personer som ingår i Fondens nätverk, styrelse, fondrådet och samt potentiella samarbetspartners.
  • Grunden samtycke används vid de tillfällen känsliga personuppgifter samlas in. Samtycket ska lämnas frivilligt och den enskilde ska få ta del av denna dataskyddspolicy i samband med att samtycke lämnas (, och)
  • Grunden avtal används för att administrera klientintresset i Fonden och informera om verksamheten.


Kategorier av personuppgifter

I syfte att verka enligt Fondens ändamål hanterar Fonden namn, telefonnummer och e-post. Hantering av känsliga personuppgifter kan uppkomma om enskild själv väljer att lämna dem eller om det behövs specifik information inför exempelvis ett rättsfall. Känsliga personuppgifter samlas endast in i undantagsfall och behandlas med enskilds samtycke.


Lagrings- och uppgiftsminimering

Fonden lagrar inte personuppgifter längre än vi behöver eller fler uppgifter än de som är nödvändiga. Uppgifter som rör sökanden av stöd lagras i registret upp till och med två år efter ett avslutat fall.

Fonden lagrar personuppgifter från ansökan i en kontaktlista där även gamla ansökningar ingår.


Fondens styrelseledamöter samt praktikanter som fullgör uppgifter i verksamheten har tillgång till medlemmarnas personuppgifter.

Personuppgifter kopplade till våra aktiviteter behandlas inom Fonden. Exempelvis videoupptagningar annonseras på hemsidan med enskilds samtycke.


Överföring av uppgifter till annan eller till tredje land

Fonden lämnar inte ut uppgifter till tredje part förutom vid revision eller tillsyn av behörig myndighet.


Korrekthet

Fonden ska behandla korrekta personuppgifter. Är uppgifterna felaktiga kontakta info@talerattsfonden.se.


Direkt marknadsföring

Fonden behandlar personuppgifter för marknadsföringsåtgärder, avseende Fondens verksamhet, med stöd av den rättsliga grunden intresseavvägning.


Rätt att bli bortglömd

Vill du inte längre finnas med i Fondens register eller i Fondens kontaktnät kontakta info@talerattsfonden.se.


Fonden gör en bedömning om det finns några rättsliga grunder för att behandla vissa uppgifter om dig. Om så inte är fallet raderar vi dig i samtliga system.


Uppdatering av policy

Fonden kan komma att kontinuerligt uppdatera dataskyddspolicyn. Den senaste versionen publiceras och finns tillgänglig på Om oss & kontakt på www.talerattsfonden.se.


___


[1]EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/678


Policy för hantering av personuppgifter (2019:1)

Vi vill öka möjligheterna till upprättelse

Genom att stödja ge stöd till identifiering av och rättsutredningar  om strukturell diskriminering vill Talerättsfonden öka möjligheterna till upprättelse för personer som utsatts för diskriminering, utveckla rättspraxis och skapa större genomslag av principen om icke-diskriminering i Sverige.

GE ETT BIDRAG

Swish: 1231988435 – vi föredrar Swish! 

Bankgiro: 5224-2146

PayPal

© TALERÄTTSFONDEN. ALLA RÄTTIGHETER FÖRBEHÅLLNA.

Design by Anna M Carlsson